Cirkeln sluts i flyktinglägret Zaatari 9_Martin Edström_Livet som kreatör

Cirkeln sluts i flyktinglägret Zaatari

En fantastiskt rolig och givande vecka är över! Jag önskar att tiden inte gick så fort.

Jag har spenderat hela veckan i Jordanien med att arbeta åt International Rescue Committee (IRC), för att skapa en interaktiv upplevelse om deras projekt. De arbetar främst med att hjälpa syriska kvinnor och barn som flytt kriget i sitt hemland. IRC har flera kliniker runtom i Jordanien, där både kvinnor och män kan få vård, och arbetar också med psykosocialt stöd till dessa människor – som inte sällan upplevt traumatiska händelser då de flytt från Syrien.

Zaatari är det största flyktinglägret i Jordanien, som huserar omkring 80 000 flyktingar från Syrien. Därmed har det blivit Jordaniens femte största stad, och kommer troligtvis alltid att finnas kvar i någon form.

Det har varit en fantastisk vecka med otroligt kompetenta kollegor. IRC är verkligen proffs på det de gör, vilket märks då man besöker deras hjälpcenter och kliniker. Dessutom har de planerat väldigt väl för mitt arbete, så att bilderna jag fotograferat till den interaktiva upplevelsen blev riktigt bra. Jag ser fram emot att sätta ihop hela upplevelsen under veckorna som kommer, och berätta mer för er som läser här på Livet som kreatör.

Jag kom till en väldigt häftig insikt då jag i tisdags spenderade hela dagen på IRC:s center i Zaatari, det flyktingläger där jag gjorde det första interaktiva reportaget Zaatari360. När jag arbetade i Zaatari i tisdags var det ganska precis ett år sedan jag var där sist – och alltså ett år sedan jag gjorde mitt första interaktiva reportage. Sedan dess har jag vunnit pris i Årets bild, jobbat för the Guardian, FN och IRC med att skapa liknande digitala berättelser.

Foto: Erik Wibaeus

Foto: Erik Wibaeus

Mycket gjort redan i fält

Under resan har jag för första gången testat Dells Latitude 12 Rugged Extreme, och haft den med om dagarna för att skriva ned anteckningar, göra backups och redigera några första bilder här och där. Det har fungerat riktigt bra. Formatet på datorn passar bra för fältarbete, både då man sitter i baksätet på en bil eller arbetar på ett temporärt kontor i flyktingläger.

Foto: Erik Wibaeus

Foto: Erik Wibaeus

Datorns största fördelar är definitivt batteritiden och hållbarheten. Jag har bokstavligen slängt in datorn i bilen, och tappat den i sanden en gång, utan att något hänt. Dessutom kan man i en handvändning byta batteriet, vilket är perfekt för fältdagar. Jag har haft med mig ett extra batteri, vilket gjort att det aldrig tagit slut.

En nackdel är självklart storleken och vikten, vilket kommer på köpet då man vill ha en tålig dator. Den är flera centimeter hög, vilket gör att den knappast glider ned i fotoryggsäcken som en M3800. Därför blir det ofta att man bär med sig datorn under armen, vilket blir lite bökigt. Man skulle behöva ha en axelrem eller något som sitter i själva datorn – så att man kan bära runt den som en väska.

Foto: Erik Wibaeus

Foto: Erik Wibaeus

Ytterligare ett problem, som hände plötsligt och oväntat i slutet av resan, var att laddaren slutade fungera! Jag antar att det var ett så kallat ”måndagsexemplar” av laddaren, eftersom min liknande laddare till M3800 fungerar jättebra. Men det blir lätt väldigt kritiskt på en hårt planerad arbetsresa som denna – eftersom det inte är lätt att hitta en likadan laddare i Jordanien.

Med en så fantastiskt väl utformad fältdator måste ju laddaren också stå pall för lite olika förutsättningar. Som tur var hade vi extrabatteriet laddat, så vi kunde använda den i fält ändå.

Inspirera andra

adminCirkeln sluts i flyktinglägret Zaatari